Bänkskivan är den del i köket du sliter allra hårdast på: den ska hålla för rispor, slag, vatten, värme och mycket annat. Dessutom har den stor påverkan på kökets hela intryck.
Här får du tipsen som gör ditt val av bänkskiva lite enklare.

 

Vilken bänkskiva är tåligast?

Tänker vi på fukt, värme och mekaniskt slitage är granit, kvarts och keramik de tåligaste bänkskivorna. Dessa skivor kan du inte repa med kniv eller skada genom att ställa en varm plåt eller stekpanna direkt på bänkskivan.

Den keramiska bänkskivan är bäst när det gäller täthet eftersom den inte har några porer som olja eller andra vätskor kan sugas in i.

Kvartskomposit och granit är i allmänhet bra, men det finns vissa ljusa granitsorter som kan vara känsliga. Dessa kan behandlas med ett speciellt stenvax för att undvika bestående fläckar.

Stenskivor som marmor och kalksten kan få fläckar vid normalt bruk, därför brukar vi i Norden undvika dessa sorter.

För hårt för servisen?

Slår du inte sönder porslinet på stenskivorna då? Nej, det törs jag påstå är en myt. Tappar du något över huvud taget är det oftast på golvet där fallhöjden är högre; har du ett klinkergolv är risken stor att det du tappar dessutom går sönder.

Men sten är väl kallt?

Sten blir inte kallare än rummet den finns i. Men eftersom sten är ett material som leder värme kan det upplevas som ett kallt material, till skillnad från trä som är luftigt och håller kvar värmen längre.

Tips: Ett ekologiskt sätt att tina exempelvis bröd är att lägga det direkt på stenbänkskivan.

Problemet med laminat är att om själva montaget inte är rätt gjort är risken stor att vatten tränger in i kärnan av spånskiva. Och då är det kört.

Laminat – billigt men riskfyllt

Laminat är säkerligen den vanligaste bänkskivan i svenska kök idag. Fördelen med laminat är att det finns ett stort utbud av färger och mönster. Den går också att få i betydligt större längder än natursten.
Laminatbänkskivor är också betydligt billigare i inköp, men sett till livslängden är det en annorlunda kalkyl än för stenskivan.

Problemet med laminat är att om själva montaget inte är rätt gjort, med skarvar och genomföringar, är risken stor att vatten tränger in i kärnan av spånskiva. Och då är det kört.
Laminat tål värme till ca 280 grader vilket är jämförbart med en kastrull som just har kokats vatten i. Vi rekommenderar dock att du alltid använder både grytunderlägg och skärbräda på laminatbänkskivor.

Vackert trä håller om du underhåller

Massiva träbänkskivor, oljade eller lackade, är vackra i sig och i kombination med stenbänkskivor. Värme, solljus och vatten torkar ut oljan i bänkskivan. En träbänkskiva behöver därför kontinuerlig underhållsoljning. Utsatta ställen måste oljas in flera gånger per år.
En träbänkskiva är ett bra alternativ till en yta som används som matbord, den känns varmare och mer dämpande ljudmässigt. Till en beredningsyta eller en bänkskiva med nedfälld ho är trä inte ett lämpligt alternativ.

Är det mycket ”liv i luckan”, mycket mönster eller struktur kan bänkskivan i gengäld vara lugn.

Färg och struktur – låt bänkskivan kontrastera

Nyckelordet när det kommer till att välja färg på bänkskivan är kontrast. Den får hellre kontrastera mot luckorna, både vad gäller färg och struktur. Har du till exempel valt en eklucka är det bättre att gå på en avvikande färg än att välja en ekbänk. Är det mycket ”liv i luckan”, mycket mönster eller struktur kan bänkskivan i gengäld vara lugn.
Sök alltså kontraster – ljusa ytor mot mörka ytor, kalla mot varma, strukturer mot släta, blanka mot matta.

Oftast blir effekten med kontrasttekniken mer effektfull än att gå ton i ton. Alla kökets delar blir synliga, du ser den vackra köksluckan och bänkskivan framträder på ett helt annat sätt. Jag brukar jämföra med att det ser aptitligare ut med grönsaker på en vit tallrik än på en grön.

Välja glans på bänkskivan

Kontrasten med en matt lucka mot en blank bänkskiva eller tvärtom kan vara effektfull. En blank yta är lättare att hålla ren, däremot syns också allt på en blank, mörk yta. En matt keramisk skiva ger en härlig känsla. Den högglanspolerade granitbänkskivan ger en väldigt exklusiv känsla, den oljade bänkskivan ger en naturlig känsla.

Tjockleken har betydelse

Den vanligaste tjockleken på bänkskivor är 30 mm, men tunnare och tjockare skivor blir allt vanligare. Den tunna bänkskivan monteras ofta på en distanslist för att klara underliggande mekanismer vid hoar och hällar och för att rent estetiskt framhäva det tunna.

Den keramiska bänkskivan är bara 7 mm och monteras på en 22 millimeters distansram. Det ger en nästintill svävande effekt.​
Den keramiska bänkskivan är bara 7 mm och monteras på en 22 millimeters distansram. Det ger en nästintill svävande effekt.​