Foto: Anja Callius.​
Foto: Anja Callius.​

Äntligen stod prästen i predikstolen. Så inleder Selma Lagerlöf Gösta Berlings saga. Och så känns den här veckan. Äntligen är köket klart!
Inte äntligen som i ”oj vad lång tid det har tagit att bygga, utan äntligen som i ”vi har drömt om och längtat efter det här så länge”.

Nöjd husse, nöjd hund. Foto: Anja Callius.​
Nöjd husse, nöjd hund. Foto: Anja Callius.​

Att få komma in i ett nystädat, färdigbyggt kök. Att få öppna ugnsluckan för första gången. Att få bekanta sig med diskmaskinen och sätta på första disken. Vilken känsla! Och vad fint det blev.

Även om vi har följt bygget från första ritningarna, via sms-uppdateringar och bilder så är det ju faktiskt först nu vi kan se hur det blev. Det var riktigt pirrigt att komma ut till stugan, få sätta nyckeln i låset och kliva in och se allt klart.

Mer maskulint och stilrent än vi hade trott. Men så fint!​ Foto: Anja Callius​
Mer maskulint och stilrent än vi hade trott. Men så fint!​ Foto: Anja Callius​

Men hur blev det då? Mer maskulint och stilrent än vad vi kanske hade anat. Den gula bänkskivan däremot var inte så gul som vi trott, vilket blev ännu finare ihop med kaklet och träskivorna. Det mörka golvet matchar köksinredningen väldigt bra. Det känns verkligen som en helhet. För att inte tala om hur stort det blev. Att slå ut en vägg och ta både det gamla köket och det gamla gästrummet i anspråk gör verkligen sitt till.
Nu håller vi som bäst på att försöka förstå oss på hur ugnarna fungerar, inte minst hur man byter från tyska till svenska i displayerna. Men vad gör det när första plåten med bröd redan står inne.  

Ugnsinvigning.​ Foto: Anja Callius​
Ugnsinvigning.​ Foto: Anja Callius​

Äntligen står brödet i ugnen!