Vi har redan hunnit skörda första omgången rabarber! Det blev drygt sex kilo, vilket vi förvandlade till drygt 10 liter rabarbersaft. 
Såhär gick det till. 

Rabarbersaft blir ofta sommarens första saft hos oss: dels tack vare en rabarberväxt som ger massor med skörd tidigt på säsongen, dels för att rabarbern mognar innan fläderblommorna har hunnit slå ut. 
Tidigare år har vi kokat saften på vanligt sätt, men i år fastnade vi för ett recept hos matbloggaren Johan Hedberg, som driver Matgeek

Hans recept, stulet av mamma, använder samma metod som vi brukar använda för fläderblomssaften. Det går ut på att skålla frukten och sedan låta den stå svalt och dra i minst ett dygn. 

Skär rabarbern i cirka halvcentimeter tjocka skivor.
Skär rabarbern i cirka halvcentimeter tjocka skivor.​

Johans recept baseras på 1,5 kilo rabarber, för vår del blev det det fyrdubbla. Första steget är att skära rabarbern i cirka halvcentimeterstora bitar.

Skära skära havre. Eller rabarber i detta fall.
Skära skära havre. Eller rabarber i detta fall.​

Något som är bra att ha när du ska koka saft är rejäla bunkar och kastruller. För våra sex kilo använde vi en 8-liters kastrull för kokningen – lite för liten, skulle det visa sig.

Efter att ha skurit rabarbern gör du likadant med citronerna. Frukterna läggs i en rejäl bunke. Strö över citronsyran och rör om, sedan häller du kokande vatten över det hela.
Vi använde en plasttunna avsedd för vintillverkning för detta. Den är på 25 liter och skulle rymma 15 kilo rabarber, om det behövdes. Tunnan har också lock, vilket behövs. 

När allt var i tunnan och omrört några varv, ställde vi ned den i matkällaren. Ett dygns vila räcker enligt Johan, vår tunna stod tre dygn. (Av misstag råkade vi låta fläderblomssaften stå och dra i två veckor ett år. Det funkade utmärkt det också.)

Om du inte hackat rabarbern väldigt väldigt fint, går det bra att använda en sil istället för silduk.
Om du inte hackat rabarbern väldigt väldigt fint, går det bra att använda en sil istället för silduk.​

När saften har fått dra färdigt är det dags att sila. Här gäller det återigen att ha rejäla doningar, om du har mycket frukt. Silen vi använde använder vi vanligtvis för att skölja ris i – en mindre sil hade blivit jobbigt att använda. 

Socker efter tycke och smak.
Socker efter tycke och smak.​

Dags för sockret. Johan vill ha 1 kilo socker per 1,5 kilo rabarber, ungefär, vilket borde ha inneburit 4 kilo för vår del. Vi gillar dock syrlighet, så vi landade till slut i 2,5 kilo socker. Jag har för mig att sockret är viktigt för konserveringen så man ska väl inte gå för lågt, men jag har inte lyckats hitta någon bra info om detta. 

Men smaken är som baken. Gillar du sötare saft ha i mer. Ha i lite i taget och prova dig fram helt enkelt.

På bilden syns också vintunnan jag pratade om ovan. Det ser ut att vara lite saft – egentligen är det, med allt socker i, tio liter. 

Uppkok av rabarbersaften.
Uppkok av rabarbersaften.​

Nästa steg är att koka upp saften. Låt den koka i cirka fem minuter, skumma av hela tiden. 

Sedan är det buteljering. Tomma pet-flaskor är en smidig lösning, då kan du frysa in saften (tänk på att inte fylla ända upp, saftens volym ökar när den fryser). Men också rätt tråkig – det är roligare med en fin glasflaska än en gammal pet-flaska.

Vi diskade glasflaskorna, sköljde noga och hettade sedan upp dem i ugnen, innan vi hällde i den heta saften. Ända upp till kanten ska det vara saft. 
Av erfarenhet ska jag säga att det måste vara helt torrt där du ställer upp de heta glasflaskorna. Ställer du dem på en vattenfläck, riskerar de att spricka. 

Färdig saft.
Färdig saft.​

Glasflaskor passar inte i frysen, så vill du använda det får du sätta till ytterligare en ingrediens – natriumbensoat. Det är ett antimögelämne som du rör ner i saften efter kokningen. Hur mycket framgår av förpackningen. 

Nu är första skörden bärgad och omhändertagen. Eventuellt hinner vi med ytterligare ett varv rabarber, men redan nu har fläderblommorna börjat slå ut på trädet, så förhoppningsvis blir det lite variation. 

Kör hårt med saftkok, syltning, inläggningar och pajer i sommar, så har du frys och matkällare (eller en garderob) full med godsaker till vintern. Ett inte helt oangenämt sätt att övervintra på ... :)